​​SFP som drivvedsparti ingen bra garant för svenska vårdtjänster

Det här blogginlägget är en opublicerad insändare som svar till Alexander Långs insändare i HBL (15.3 2025). Ifall du vill läsa en sammanfattning av mediedebatten kring vår pamflett kan du läsa den här.

Ministermedarbetare Alexander Lång bygger i sitt svar till oss (Hbl 15.3.2025) upp något som vi kallar en finlandssvensk politisk drivvedsteori. Teorin bygger på att det alltid potentiellt finns en värre verklighet än den nuvarande, vilket betyder att man inte behöver ta politiskt ansvar för sina handlingar.

Med Långs kriterium finns det nästan ingen gräns för vad SFP kan tåla. Då är det svårt att förhandla och kräva eftergifter när hårt kommer mot hårt. Om Långs beskrivning är korrekt är det ju inte heller konstigt att Riikka Purra tidvis kan använda SFP som dörrmatta i regeringen. Sannfinländarna spelar hårt och fult, och kalkylerar kanske att SFP böjer sig.

Låt oss vara tydliga: regeringen skulle inte finnas utan SFP. Medan Centern bestämt tågade in i oppositionen tågade SFP lika bestämt in i regeringen. Utan SFP:s medverkan hade frågan om hela regerinskonstellationen varit öppen. Man kan fråga sig varför Lång och SFP, som faktiskt har vågmästarroll och håller regeringen flytande, vill få det hela att framstå som att denna högerregering uppstod som en självklarhet med eller utan SFP? 

Lång tycker – till skillnad från oss – att  välfärdsområdena ska pressas till kortsiktiga nedskärningar på grund av Finlands ekonomiska läge, men finländarna stöder inte nedmonteringen av offentliga välfärdstjänster. Valrörelsen 2023 gav inget mandat att nedmontera den offentliga vården och samtidigt skjuta resurser över till privat vård för förmögna. Samtidigt som ekonomin är SFP:s motivering för kortsiktiga vägval för vården, är det ekonomiska läget dock inget hinder för partiet att prioritera avskaffandet av arvsskatten, som skulle berika de allra förmögnaste finländarna ytterligare utan att få fart på ekonomin. 

Som vi skrev i vår senaste insändare och i pamflettenEtt politiskt alternativ för Svenskfinland driver vi inte “centraliserad offentlig vård”, som Lång verkar tro. Vi är väl medvetna om att staten, välfärdsområdena och kommunerna också har mycket att förbättra och också lära sig av andra aktörer. 

Till skillnad från vad Lång påstår har vi inget emot en stark tredje sektor med en roll för vård och service. Tvärtom ser vi i och med hotet om ökande stora privata vinstintressen i vården – som regeringen Orpo och därmed SFP aktivt bidrar till – ett behov att öka tredje sektorns roll som partner till det offentliga.

I grunden handlar debatten mellan SFP och Vänsterförbundet just nu om ett vägval mellan marknadsideologi och en pragmatisk välfärdsmodell. Vi anser att debatten har visat att SFP:s motiveringar eller prioriteringar inte är särskilt övertygande då partiet snarare flyter omkring som drivved utan att ta ansvar för sin politik.

Otto Bruun, Kimitoön, kandidat i kommunalvalet och Egentliga Finlands välfärdsområde

Johan Ekman, Åbo, kandidat i kommunalvalet och Egentliga Finlands välfärdsområde